Framtidssagor från Trelleborg

Lärande för hållbar utveckling

Kategori: Söderslättsgymnasiet – Svenska som andraspråk med Maria (Sida 1 av 2)

Respons för att utveckla sagan och lärandet

Hur kan ni arbeta vidare med sagan?

Respons är en viktig del i lärandeprocessen. Eftersom skapandet av sagorna sker i en process ges ni respons av två lärare som samarbetar med er i google drive; en som ger respons på innehållet med koppling till de globala målen och en som ger respons på det språkliga samt struktur och sammanhang. Ta också hjälp av skrivstrategierna som finns på bloggen.

Läs, reflektera och bearbeta

Responsen, som kopplas samman med målen för uppdraget och sagans kännetecken, syftar till ni ska se vad vad som behöver utvecklas i sagan och förslag på hur ni kan arbeta vidare. Läs och bearbeta sedan sagan utifrån responsen. Reflektera över lärandeprocessen; vad lär ni er av responsen?

Kamratrespons – Two stars and a wish

När det andra utkastet av texten är färdigt delas sagan med en kamrat som ger respons utifrån metoden ”Two stas and a wish”; en metod ni arbetat med tidigare. Berätta två saker som är bra i sagan och en önskan om förbättring. Ni får både träna på att ge/få respons.

Bearbeta och publicera

Till sist har ni möjlighet att förfina sagan lite mer och därefter publicera på bloggen. Den 23 april, under Världsbokdagen, är det releasefest och då ska vi fira att vi nått målet tillsammans. 🙂

Spegel spegel på väggen där…

”Spegel, spegel på väggen där” – inspiration till fantasi och kreativitet

Att höra sagor är en väg till språkutveckling. Vi har läst ”Snövit” högt tillsammans, samtalat och fått oss ett gott skratt då jag (Maria) prövade olika röstlägen, bland annat för att låta som den elaka drottningen. 🙂

Under samtalen har vi närläst och talat om sagans kännetecken, bland annat magiska tal 3 och 7, övernaturligheter (en spegel som pratar), det goda som segrar över det onda, det förgiftade äpplet som symbol, tre prövningar (på det tredje försöket förgiftades Snövit), att allt reder upp sig i slutet osv. Efter närläsningen har vi tränat på att återberätta med egna ord och samtalat om att det finns olika versioner av Snövit. I sammanhanget lyfte vi fram källkritiken igen; precis som då vi undersökte Rödluvan på Youtube. Vi samtalade om likheter och skillnader mellan olika texter och filmer. Den nya filmen om Snövit kom på tal som skiljer ut sig eftersom den har mer fantasyinslag.

Utifrån arbetet med Snövit har vi tillsammans vidareutvecklat förståelsen för hur man kan bygga upp en berättelse. Början, mitten; med händelseförlopp (tre prövningar) och därefter lösning/avslut. Vidare har vi pratat om karaktärer, eventuella”hjälpare” och tänkbara framtidsmiljöer i framtidssagorna där teknologin utvecklats än mer; flygande bilar, robotar med mänskliga egenskaper (AI), skyskrapor, gröna städer, liv på mars, bo på månen med mera. I framtidssagorna utgår eleverna från sina erfarenheter och intressen och kopplar ihop det med ett eller flera globala mål.

Snövit har hjälpt oss att bli säkrare på sagans kännetecken, vilket är bra när vi ska skriva våra egna sagor om framtiden. Det är bråttom nu om vi ska hinna göra världen till en bättre plats för alla. Således fullt fokus på fantasi och kreativitet. Vi har ett viktigt uppdrag – att skriva fram en förändrad värld. Snipp, snapp, snut, nu är det här inlägget slut. 🙂

Värdeskapande språkutveckling med hjälp av sagans förtrollande värld

Vi befinner oss i sagans förtrollande värld och har tillsammans utforskat sagor från olika länder och samtalat om sagans typiska kännetecken. Läs mer om vår start i  Simsalabim! I sagans värld kan allt hända och Ett spännande möte med moderna sagor. Under december har vi också läst den klassiska folksagan Rödluvan och arbetat med olika textkopplingar. Det visade sig att vi snabbt hittade kopplingar mellan sagan och verkligheten och mellan sagan och andra böcker/filmer, vilket ledde till intressanta samtal. Genom närläsning av sagan fick vi till en djupare textupplevelse; inte bara vad texten vill förmedla utan också hur texten fungerar. Syftet är att vi ska lära känna sagogenren för att sedan använda det vi har lärt oss för att skriva en egen framtidssaga. Vi arbetar utifrån cirkelmodellens fyra faser; (genrepedagogik) förförståelse, modelltext, gemensam text och individuell text.

Innan vi antar vår första utmaning i skrivprocessen, det vill säga, skriva en gemensam text, ska vi viralgranska, vilket i detta sammanhang går ut på att undersöka och föra ett kritiskt samtal om hur Rödluvan skildras på nätet, närmare bestämt på Youtube. I kanalen finns många olika versioner av Rödluvan som är intressanta att undersöka. Vi använder oss av granskningschecklistan som finns i Lilla viralgranskaren (ett skolmaterial om källkritik på nätet).

När det är dags för gemensam textproduktion, så bloggar vi igen. Tanken är att låna strukturen från Rödluvan, men tillsammans skapa en egen handling som kopplas samman med hållbar utveckling och de globala målen. Kampen om en hållbar värld har börjat. Följ med oss på vårt spännande äventyr…:)

 

 

Sida 1 av 2

Driven av WordPress & Tema av Anders Norén