Plötsligt fick Dino en snilleblixt! Jag ska skriva en saga, tänkte han. För tänk om någon människa läser sagan för barnen så kanske de vill vara med och kämpa för att få haven fina och skräpfria igen. Kanske genom att berätta att skräp hör hemma i soptunnor och inte på marken eller i havet. Dino log lite sömnigt, sedan somnade han och drömde om ett rent och fint hav där allt skräp var insamlat.

Utdrag ur framtidssagan Drömmen om ett rent fint hav (2020) av elev på ekonomiprogrammet, Söderslättsgymnasiet i Trelleborg

Hur föreställer sig barn och unga en hållbar framtid?

Hur ser samhället ut i framtiden och hur lever vi våra liv? Vilken framtid drömmer barn och unga om – hur föreställer de sig en framtid som är bra både för människan och planeten? I projektet Framtidssagor utforskar barn och unga hållbarhet, bland annat FN:s 17 globala mål för hållbar utveckling, och använder kunskap, språk, fantasi, kreativitet för att skapa sagor för en hållbar framtid. Barn och unga får upptäcka kraften i berättande och kreativitet; Det är berättaren, den som skapar drömmar och myter, som är vår fågel Fenix, det vi är när vi är som bäst, när vi är som mest nyskapande. – Doris Lessing.

Berättelsen som pedagogiskt verktyg i undervisningen

Undervisningen bygger på berättande som pedagogisk metod och används som kraft för lärande för hållbar utveckling. Genom att använda berättande i undervisningen väcks nyfikenhet, känslor och engagemang. Dessutom bidrar det till att rikta uppmärksamheten mot innehållet som är i fokus och till aktivt lyssnande och närvaro. Vidare levandegörs kunskaper och värden som skapar en gemensam upplevelse för alla som lyssnar. Berättandet har en positiv inverkan på barns och ungas tänkande, språkutveckling, fantasi och förmågan att ställa öppna frågor.

Selma Lagerlöf ville sätta världen i rörelse med berättelser för hon visste att berättande rör sig, berör och rör de som lyssnar, så kan även lärare tänka i valet av berättelser som ska få barn och unga nyfikna och uppmärksamma på undervisningsinnehållet samtidigt som den öppnar för frågor som leder in i framtiden mot en mer jämställd, demokratisk och hållbar värld (Henricsson, O. (2020) Berättande sätter världen i rörelse. Lärportalen, Skolverket. sid. 6). 

Barn och unga i alla åldrar har något att berätta och om de erbjuds ett forum (i och utanför skolan) där de kan göra sina röster hörda, blir de synliga, vilket kan ge dem både motivation och styrka, skriver Bommarco, B. och Parmenius Swärd, S. (2012) i Läsningen, skrivande, samtal – Textarbete i svenska på gymnasiet, s. 39. (Se även Glawe & Selander (2021). Innovativ design för lärande). Framtidssagorna möjliggör för barn och unga att skapa sammanhang i innehållet de förväntas lära sig samtidigt som de inkluderas i en gemenskap där olika perspektiv på det hållbara livet och världen lyfts fram. Det finns oanade möjligheter för språkutveckling, utveckling av kreativitet och engagemang samt  personlig utveckling genom att släppa in berättandet i undervisningen (Jfr. Bommarco & Parmenius Swärd, S; Gärdenfors, P. (2010) Lusten att förstå – Om lärande på människans villkor; Glawe & Selander, 2021 ).

I vår relation till berättelsen och berättandet är vi på en gång skapade och skapande. Samtidigt som vi berättar vår berättelse berättar berättelsen oss. Som medborgare, i privata relationer och i vår självreflektion är vi på en gång erfarande subjekt och erfarna objekt och det är genom berättelsen och berättandet vi skapar vår bild av världen och världen skapar sin bild av oss. För att förstå oss själva och världen behöver vi ge den berättelsens form. (Niklas Rådström, 2021. Citerad i Wessbo & Uhrqvist, 2021. Bildning för hållbar utveckling – och dess potential försvenskämnets undervisning. Forskning om undervisning och lärande 2021: 3 vol. 9). 

Arbetet med framtidssagor i undervisningen är ett sätt att arbeta med berättelsen som pedagogiskt verktyg inom ramen för vad forskarna Simon Wessbo & Ola Uhrqvist kallar Bildning för hållbar utveckling. Utgångspunkten ger svenskämnet en mer framträdande roll i ämnesövergripande undervisning. 

Berättande med stöd av digitala resurser

Genom att ta tillvara på digitaliseringens möjligheter skapas fler möjligheter för barn och unga att skapa och dela sina berättelser. I projektet uppmuntras barn och unga att använda digitala verktyg och resurser för att skapa multimodala berättelser (kombinera olika uttryckssätt så att de samspelar) och därmed förstärka berättelsen. Dock är det berättandet som står i fokus, vilket betyder att de behöver lära sig allt som krävs för att få till en genomarbetad berättelse. Att skapa berättelser som delas med autentiska mottagare utanför skolan har också en motivationshöjande och engagerande effekt. I texten Vad är digitalt berättande och varför ska vi arbeta med det i undervisningen? av Söderman och Demred Klinga (Lärportalen, Skolverket) listas flera möjligheter som ett arbete med digitalt berättande i undervisningen kan ge, exempelvis mångsidighet, kreativitet, differentiering, publikt arbetssätt och motivation. 

Elever utforskar olika framtidsscenarion och skapar nya berättelser om framtiden

Allt stort som skedde i världen skedde först i någon människas fantasi. – Astrid Lindgren

Barn och unga som engageras i att skapa framtidssagor får läsa många sagor som inspiration, utforska olika framtidsscenarion och föreställa sig en mer rättvis och hållbar värld. De blir också engagerade i kreativt skrivande där fantasi och verklighet vävs samman. Det handlar bland annat om att utveckla en kritisk föreställningsförmåga, att tänka bortom det som redan finns och skapa nya berättelser om framtiden. Simsalabim, i sagans värld kan allt hända… Allt stort som skedde i världen skedde först i någon människas fantasi. – Astrid Lindgren. 

Ansvarig för sidan: Maria Glawe