Det var en gång en prinsessa med namnet Blanka, hon var alltid glad och visade alla lika mycket respekt även om hon fortfarande använde dom korrekta titlarna. Folket i landet gillade henne bättre än resten av hennes familj då hon aldrig pratade nedlåtande mot dom. Hennes familj förstod aldrig varför hon gav så mycket till folket då dom själva tyckte dom gav för mycket. Hennes pappa Kristofer som nu hade varit kung i landet förfärligt många år brydde sig aldrig riktigt om folket. För visst kunde han vara trevlig mot folk men man såg lätt att han vände ryggen mot alla problem som gällde folket. Hennes styvmor Judith brydde sig mer om pengarna och hon visste alltid hur hon skulle lura till sig mer av det. Hennes bror Childerik brydde sig inte om pengar eller folket. Han brydde sig endast om alla sina husdjur och tyckte människor var tråkiga. Childerik var aldrig nära sin far Kristofer då han alltid blivit tvingad att följa med på jakter. Efter det att kungen såg hur mycket hans son började avsky honom så tvingades Childerik aldrig med på jakter längre.

En dag så fick Blanka modet att ta upp folkets hälsa med sin familj. Hennes styvmor hade reagerat värst, hennes pappa hade börjat säga att sjukvården kunde vara extremt mycket dyrare och hennes bror hade varit lika ointresserad som han alltid var. Childerik hade aldrig vågat säga det till sina föräldrar men han ville att Blanka skulle bli regerande drottning efter deras pappa. Han har ju själv aldrig brytt sig om andra personer så varför skulle han bli kung? Kristofer hade nog helst valt någon av deras kusiner att bli kung istället. För nu visste kungen hur Blanka ville hur landet skulle styras. Även efter hans död ville han att landet skulle styras som han hade styrt det. Men det slutades med att Blanka skickades bort till sina kusiner då hon vägrade att ge sig.

När Blanka satt i en bil på väg till sina kusiner så visste hon att hon skulle kunna övertala sina kusiner att vara på hennes sida. Hon måste ta makten för att se till att folket levde ett bättre liv. Prinsessans kusiner hade alltid gillat henne bättre än resten av kungafamiljen. Hennes kusiners pappa blev avrättad på grund av kungen för att Kristofer trodde att hans bror skulle försöka ta tronen. Hennes kusiners slott hade alltid varit mycket vackrare än kungafamiljens även om slottet var mycket mindre. Blanka visste inte hur hon skulle övertala dom och vad hon skulle gå med på att göra för att få dom på sin sida.

När hon äntligen kommit dit så stod dom utanför slottet och väntade på henne. Det gjorde Blanka väldigt glad för hennes egen familj hade vägrat att se henne när hon skulle åka iväg. Childerik hade dock stannat vid slottsporten och vinkat hejdå medan han höll sin favoritkatt på axeln. Hon visste att han inte var glad över att hon skulle åka då han inte ville bli kung. Han hade hellre tagit hand om alla sina djur. Hennes kusiner såg alla väldigt glada ut med stora leenden på läpparna. Så fort hon gick ut ur bilen så sprang hennes tre kusiner fram till Blanka och kramade om henne hårt. När hon var mindre så besökte hon dom ofta då hennes pappa hade försökt reparera relationerna mellan dom två familjerna. Relationen slutade abrupt sommaren då hon var 15 då hennes äldsta kusin Alfons sa att dom aldrig skulle förlåta kungen för det han gjorde mot deras pappa. Kungen hade blivit arg och ville lämna deras slott så fort som möjligt. Drottning Judith hade till och med sagt att dom säkert skulle försöka förgifta kungafamiljen. Hon var envis och visste vad och hur hon skulle säga för saker till Kristofer för att han skulle tro på henne. Blanka har aldrig förstått hur hennes styvmor gör det för att hon kan säga dom löjligaste saker och han tror alltid henne. Därför är det Judith som har störst makt av alla i landet. Därför fick prinsessan tanken i huvudet att hon kanske skickades hit för hennes föräldrar tror att hon kommer bli förgiftad här. Om Blanka skulle bli förgiftad så blir det ett problem mindre för kungafamiljen men å andra sidan så hade folket blivit upprörda över hennes död. Fast då var skulden hennes kusiners och inte kungafamiljens och då har kungen en anledning att avrätta kusinerna.

Eftersom hennes kusiner var så glada att få träffa henne igen så hade dom redan fixat en massa mat och Blanka var såklart hungrig då resan varit lång och tradig. Hennes hovdamer skulle komma om några dagar så hon var helt ensam. Mannen som körde bilen fick inte lov att prata med henne. Hon antog det var för att hennes styvmor hade skickat någon att säga till mannen att det var absolut förbjudet att prata med henne. Detta skulle ju vara en bestraffning men resan tog minst en vecka, hon hade inte orkat räkna eftersom hon bara sov dag in och dag ut. Hennes äldsta kusin Alfons var nu gift och hade fått två barn sedan hon sist var här. Hennes andra kusiner Albrekt och Mätta var fortfarande rätt så unga och det var inte dags för dom att gifta sig ännu. Blanka hade själv haft turen att hon hade kunnat övertala sin styvmor att hon själv skulle få bestämma när hon skulle gifta sig. Om inte det hade hänt så hade hon blivit bortgift för länge sedan.

När prinsessan hade gått in i deras stora sal så såg hon väldigt många personer hon kände igen och blev genast ännu gladare än vad hon innan var. När dom hade satt sig ner och börjat äta så undrade alla varför hon kommit hit. När kusinerna berättade att hennes pappa bara hade skickat ett brev att Blanka skulle stanna hos dom ett tag blev hon själv förvånad. Hon trodde att hennes familj skulle berätta vad som hade hänt. Men när hon berättade varför hon var där så blev dom inte förvånade eftersom deras egen pappa hade velat ta upp problemet med kungen innan. Det var tydligen den andra anledningen till att han blev avrättad. Den första anledning var att kungen anklagade sin bror för att vilja ta makten. Blanka hade ju bara vetat om den första anledningen. Hon hade aldrig förstått varför sjukvården var så dyr även om den var avancerad. För flera hundra år sedan så hade allt varit väldigt teknologiskt men nu tilläts endast sjukvården att vara det. Folket hade börjat tycka att allt blev mer och mer stressigt och man hade då förstört all teknologi man kunde få tag på. Men regeringen hade gjort sitt bästa för att skydda sjukvården. Blanka berättade sedan vad hon ville göra för att deras folk inte skulle dö ut. Befolkningen minskades mer och mer varje år eftersom ingen hade råd till sjukvård. När hennes kusiner fick reda på att hon ville störta sin familj så gick dom alla direkt med på att vara på hennes sida.

Prinsessan och hennes kusiner hade sakta men säkert börjat samla kungafamiljens fiender och adelsätter som inte höll med på hur folket behandlades. Till en början så skulle dom hålla det så hemligt som möjligt för dom behövde göra upp planer för att göra det så säkert som möjligt så att folk inte skulle dö. Personer dom inte litade helt på fick vänta på att bli informerade tills planerna var nästan färdiga.

Nu hade Blanka bott hos sina kusiner i nästan ett år och dom hade fortfarande inte träffat någon av deras allierade. Blanka visste att det betydde att dom inte kunde fortsätta planera som dom gjort innan för dom hade ju inte kommit någon vart. Personerna som var deras allierade hade dessutom börjat ställa en massa krav. Innan så hade dom gått med på att störta kungafamiljen utan några problem. Men nu ville alla ha något och till och med Blankas kusiner hade börjat ställa krav. Nu ville hennes kusin Albrekt bli kung sedan dom hade störtat hennes familj. Hennes yngsta kusin Mätta ville gifta sig med en prins men som tur var så hade Alfons inte ställt några krav. Blanka hade först gått med på alla kraven men ju längre tiden gick så blev det bara löjligare och löjligare. De allierade ville nu själva ha makten och förlorade sitt tålamod eftersom dom inte fick vad dom ville ha. Blanka lovade tronen till sin kusin utan några problem då hon själv aldrig hade velat ha makten. Men hennes kusin fick lova henne att han skulle ta hand om folket och att dom inte skulle dö på grund av hans val.

Nu hade det gått några månader till och Blanka hade fortfarande inte kommit längre. Albrekt hade börjat tappa sitt tålamod. Han ville verkligen ha tronen och han ville ha den nu. Prinsessan insåg att det kanske inte var det bästa valet att ge sin kusin tronen om dom vann mot hennes familj. Blanka hade börjat tveka mer på sig själv och hade nästan tappat hoppet. Hon visste att det behövdes någon som alltid vann sina strider. Hennes familj hade aldrig gett upp tronen utan ett krig. Det första valet var att fängsla sin familj och om det inte lyckades så måste det bli krig. Blanka ville inte att folk skulle dö på grund av henne för det var hennes värsta mardröm.

En dag när Blanka vaknade upp så insåg hon att hon måste göra något nu. Hon började packa ner en del av sina kläder och gick ner till frukosten. Hon hade inte hört något från hennes hovdamer och hon var extremt orolig. Dom skulle ju bara komma efter några dagar men det hade gått mer än ett år nu. Prinsessan hade skickat hur många brev som helst men hon fick aldrig något svar av dom. Hon var orolig att dom var i fara. När hon var nere vid frukosten så berättade prinsessan att hon skulle åka till den närmsta staden. Hennes kusiner var glada att hon äntligen försökte göra något och Albrekt var väldigt nöjd. Dom fixade en bil till henne som hon kunde åka i och lite mat som hon kunde äta om besöket skulle vara under någon dag. Hon fick lite pengar av dom och så åkte hon iväg. Blanka var tvungen fick att ta på sig vanliga kläder och inte sina dyra klänningar för hon ville inte att folk skulle märka att det var hon.

När hon kom till staden så såg hon hur smutsigt det var där och ingenting såg fräscht ut. Detta var ju en väldigt stor stad vilket borde betyda att det är mycket folk där men där var knappt någon där. Det var ingen speciell dag och nästan alla affärerna var stängda. Det fanns bara stora affärer kvar men det var ingen i affärerna vad Blanka kunde se. När hon sist var här för flera år sedan så var allt öppet och det var dessutom en väldigt vacker stad. Blanka undrade varför allt hade ändrats på bara några få år. Detta var dessutom vara en väldigt rik stad så det måste ha hänt något hemskt. Om hon inte hade sett några få personer lite här och där så hade det definitivt varit en spökstad. Hon visste att det inte var den rikaste delen av staden men det var detta området hon hade gillat mest. Det var för alla små affärer och alla trevliga personer. Hon bestämde sig för att leta upp en person som hon kunde fråga om vad som hade hänt. När prinsessan hade gått en stund såg hon en gammal gubbe som hon kände igen och hon gick fram till honom och sa hej. Mannen var inte så intresserad av att prata med henne och lämnade bara henne där. Bakom henne så hörde hon en röst som inte heller var glad. När Blanka vände sig om såg hon en kvinna i sin egen ålder som undrade vad hon gjorde här. Blanka började snabbt fråga vad som hade hänt men när kvinnan tittade på henne som om hon var dum så blev hon förvirrad. Kvinnan berättade sitt namn vilket var Konstantia och frågade Blanka om hon verkligen inte visste vad som hade hänt. När Konstantia förstod att hon inte visste så började hon berätta om allt. Alla hade tydligen fått någon dödlig sjukdom och väldigt många hade gått bort. Eftersom ingen i det området var rik så kunde ingen heller få hjälp, allting var helt enkelt för dyrt. Detta hade dessutom pågått i flera år nu och ingen förutom kungafamiljen kunde göra någonting åt det. Konstantia tyckte att hon kände igen henne och var tvungen att fråga efter hennes namn. Blanka som försökte gömma sig bestämde sig för att ge kvinnan ett namn som hon alltid blivit kallad när hon var yngre. Namnet var Fredrika och Konstantia gick på det. Blanka brukade ju besöka detta området ofta när hon var yngre och om hennes familj hade fått reda på det så hade dom inte varit glada.

Konstantia bestämde sig för att hon litade på Fredrika och drog med henne till ett ställe där hennes grupp nu bodde. Alla hade börjat bo på några få ställen så att dom kunde ta hand om varandra. Dessutom om dom skulle dö så ville dom inte dö ensamma. Det fanns även en hel del barn som inte längre hade några föräldrar och ingen att ta hand om dom. I hennes grupp så fanns det 58 personer som bodde i ett gammalt köpcentrum. Dom var för många för att bara bo i ett stort hus och man jobbade inte längre för det fanns inga jobb. Det fanns saker man skulle göra i gruppen som att odla mat. Men ingen fick pengar för det man gjorde för det fanns inget att handla. När dom kom in i köpcentret så var det en del som jobbade och några andra passade barnen i gruppen.

När Blanka såg hur allting var där så blev hon chockad för hon hade aldrig sett en så dålig situation innan. Det hade ju tydligen varit så ett tag nu och hon hade varit hos sina kusiner i mer än ett år. Det var ingen som var så sjuk i huvudstaden men där bodde ju nästan bara adelsfamiljer. Denna stad var i utkanten av landet och längst bort från huvudstaden. Hur kunde kungafamiljen göra så här mot sitt eget folk? Hon tvekade på att hennes bror visste om vad som hände ute i landet eftersom det hade gömts från Blanka. Det enda problemet hon hade trott landet hade haft var ett eventuellt krig med andra länder. Det hade kungafamiljen brytt sig om för dom ville inte förlora land men dom hade inga problem med att skada landet och befolkningen. Man ville se ut som att ha ett starkt och bra land men invånarna hade det ofta hemskt. Helt plötsligt så drar Konstantia i hennes arm och dom börjar springa upp mot taket. Nu hade hela gruppen samlats där uppe. Tydligen så var Konstantia ledaren och bestämde det mesta med hjälp av alla andras förslag. Men det är först då prinsessan ser hur mörkt det redan blivit. Hon inser att hon nog måste tillbaka och börja planera hur nästa dag ska se ut.. Direkt efter att hon berättat att hon måste åka hem nu så säger Konstantia till henne att hon borde komma tillbaka för att här ser man inte nya ansikten så ofta. Prinsessan lovar att hon kommer tillbaka och det löftet kommer hon att hålla.

Så fort prinsessan kom hem så började hon planera hur nästa dag skulle se ut och hon hoppas hennes kusiner har tid att prata med henne. Nästa morgon när Blanka sitter vid frukosten börjar hennes kusiner undra hur det gick för henne när hon var i stan. Hennes kusiner visste om problemet men kunde själva inte göra något åt saken. Dom gillade helst att vara kvar vid sitt slott där dom redan hade allt dom behövde. Men när det först var kaos och alla dog helt plötsligt så hade dom skickat mat in till staden då ingen kunde fixa mat till de behövande. Kusinerna åkte själva aldrig till staden då dom inte ville bli sjuka även om dom säkert hade kunnat bli friska igen eftersom dom hade tillgång till sjukvården. Alfons föreslog helt plötsligt att istället för att det skulle bli krig så kunde dom förgifta Blankas familj. Men ingen tog det så bra och Blanka blev hemskt arg för om hennes familj måste dö så fick det var på ett annat sätt. Nu hade hon fått kontakt med adelsfamiljerna som var intresserade av att störta kungafamiljen. Alla hade som tur var tackat ja till att åka till deras slott och hon hade även bjudit in Konstantia.

När dagen väl var där så stod Blanka och hennes kusiner utanför slottet och väntade in gästerna. Många av gästerna såg lite oroliga ut för dom var rädda för att kungafamiljen skulle få reda på det. Dom flesta gästerna satt nu inne i huvudsalen där dom först skulle få mat. Alla hennes kusiner förutom Alfons hade gått in. Dom väntade nu in en familj till och Konstantia. Alfons och Blanka stod och pratade om hur många vakter dom hade ifall något skulle gå fel. När Konstantia kom så såg hon förvirrad ut och frågade Fredrika varför dom var utanför ett slott. Men Blanka lovade Konstantia att hon skulle få reda på allt i god tid. Blanka som inte ville att folk skulle döma Konstantia gav henne några av sina kläder så hon skulle se ut som en adelsdam.

När dom kom till den stora salen så satt alla redan ner och pratade med varandra. Maten var redan framställd men det var oförskämt att börja äta innan prinsessan själv hade börjat. Blanka och Konstantia hade två platser vid Blankas familj och så fort dom började äta så började nästan alla andra också göra det. Hennes kusiner hade gått runt väldigt mycket och pratat med folk för att stärka relationerna så ingen skulle gå till kungafamiljen och avslöja allt. På Blankas vänstra sida satt Konstantia som var ovanligt tyst. På Blankas högra sida satt en man som var känd som Edmund den vise. Han hade varit hennes fars och hennes egen lärare en gång i tiden. Han älskade sitt jobb och han hade alltid vågat skälla på kungen när det behövdes. Han hade ju känt Kristofer sedan han bara var ett barn. Men efter det att Edmund hade skällt och gett kungen för många råd så hade Kristofer börjat sluta lyssna på honom. Edmund hade blivit ignorerad av kungen i nästan 3 år nu men Blanka hade aldrig slutat prata med honom.

-Jag kan se att det är något som stör dig, sa Edmund plötsligt till Blanka.

-Jag vill inte störta dom, jag vet att det är nödvändigt men dom är fortfarande min familj, svarade Blanka upprört.

Prinsessan och hennes kusiner hade gjort upp en plan där dom skulle få så många adelsfamiljer som möjligt att vända ryggen mot kungafamiljen. För om alla gjorde det så hade kungafamiljen inte mycket kvar och då kunde dom fängslas. Som tur var gick alla med på saken och inom kort tid skulle allting vara färdigt. Mötet varade länge och Konstantia kunde inte ha varit mer uttråkad för hon visste inte ens vad dom pratade om. Konstantia var heller inte glad över att Fredrika dragit hit henne och hon inte ens fick veta varför hon var här. När Fredrika såg två personer hon kände igen så var hon tvungen att prata med dom och sa till Konstantia att det inte skulle ta så lång tid.

När det hade det gått nästan en halvtimme och Fredrika fortfarande var borta började Konstantia bli lite orolig och mycket irriterad. Så Konstantia ursäktade sig från bordet och började vandra runt i slottet. Hon hade ju aldrig varit här innan så det var lite av en utflykt. Slottet var vackert dekorerat med många målningar på okända personer. Där hon växte upp och där hon nu bodde hade det aldrig varit dekorerat för dom hade aldrig haft råd till fina saker. När hon börjar höra några röster går hon lite tystare för hon vill ju inte att folk tror att hon bara smyger omkring. Hon letar ju faktiskt efter Fredrika men visst smyger hon omkring men det behöver ju inte dom andra veta. När hon närmar sig rösterna hör hon tre eller fyra olika röster och en av dom är Fredrikas. Konstantia tyckte hon hade gått en väldigt lång bit så hon undrade varför dom pratade så långt borta från alla. Efter en stund så hör hon att några av rösterna säger hejdå och hon hör hur folk går ner i en lång korridor.

-Jag vet att du är här Konstantia, säger Fredrika plötsligt medan hon småskrattar.

-Hur visste du att jag var där? frågar Konstantia tillbaka medan hon gå fram till Fredrika.

-Man kunde se din skugga och jag såg dig gå runt innan, svarar Fredrika.

Fredrika börjar gå ner i en annan korridor och när hon plötsligt stannar så inser Konstantia att det var meningen att hon skulle följa Fredrika.

-Förlåt att det tog så lång tid, det skulle egentligen bara ta några minuter, säger Fredrika.

-Varför tog det så lång tid och vem var dom? frågar Konstantia.

-Det är väldigt viktiga personer och en konversation som ingen borde veta om, vi behövde vara långt borta från alla andra. Dessutom var konversationen svår att avsluta, svarar Fredrika lugnt.

Dom började sakta gå tillbaka till huvudsalen och Konstantia undrade om hon skulle fråga Fredrika varför hon var här. Alla personer här verkade vara adelsmän och adelskvinnor förutom hon såklart. Hon var hundra procent säker på att Fredrika också var adel eftersom hon bodde i ett slott, förvisso så var det hennes kusiners slott men när hon fick låna en klänning av henne då såg Konstantia även hennes andra klänningar som alla såg förfärligt dyra ut. Fredrika såg alltid så lugn och samlad ut enligt Konstantia även om alla andra inbjudna såg lite oroliga ut. Fredrikas kusiner såg inte oroliga ut men det såg ut som att dom alla var lite stressade.  

När dom kom fram till bordet där dom åt så var nu bordet fullt med olika efterrätter men ingen verkade vilja äta just nu. Fredrika lämnade Konstantia ännu en gång vid bordet men nu lovade Fredrika att hon skulle vara i rummet och om hon ville att Fredrika skulle hålla henne sällskap så skulle Konstantia bara säga till.

Edmund som Fredrika pratade med innan gick fram till Konstantia. Innan Konstantia hann säga något så sa Edmund direkt att hon inte behövde introducera sig själv för han visste redan vem hon var. När Konstantia försökte fråga varför så pekade han bara mot Fredrika och sa att hon berättat en hel del. Edmund började fråga Konstantia en massa saker som hon inte hinner svara på. Om Konstantia tror på vissa myter och sagor och även om hon vet varför hon är här. Fredrikas kusin Alfons kommer fram till bordet och ber alla att sätta sig ner. Då frågar han om någon i rummet har några frågor och då hör Konstantia en kvinna fråga vad dom ska göra för att hjälpa kusinerna störta kungafamiljen. Alfons svarar att dom bara behöver deras stöd ifall kungafamiljen skulle förklara krig. För om det skulle bli krig så behöver dom allt stöd dom kan få. För att avsätta kungafamiljen utan krig så behövde dom bara några få personer och det hade dom som fått det jobbet redan gått igenom med prinsessan och hennes kusiner. När ingen hade några fler frågor så kunde alla börja äta och folk såg mycket mindre nervösa ut än vad dom var innan.

När hela mötet var slut och alla hade gått hem så hade Fredrika pratat med Konstantia privat och där förklarade hon allt. Fredrika berättade att hon var prinsessan Blanka och varför hon ville avsätta resten av kungafamiljen. Då förstod Konstantia varför men var i chock över allt som hade hänt och att hon var kompis till prinsessan. Blanka ville också att hon hellre skulle kalla henne Fredrika än Blanka.

När några månader av planering hade gått så skulle Blanka ta farväl av Albrekt. Han skulle åka till kungafamiljen och låtsats vara på deras sida för att distrahera dom. Alla hennes kusiner var där men även Konstantia var där. Konstantia bodde fortfarande i staden men besökte ofta prinsessan och prinsessan besökte ofta Konstantia. Man kunde se på prinsessan och stadsflickan hur nära dom var. Dom var alltid gladast när dom var med varandra. Ingen hade egentligen velat skicka iväg Albrekt men det var Albrekt som nästan hade tvingat dom för han sa att han hade en plan.

Snart nog hade han åkt och alla förutom Fredrika och Konstantia gick in i slottet. Dom bestämde sig för att gå runt i trädgården och prata.

-Hur kommer framtiden att se ut för oss? frågade Konstantia.

-Menar du efter att allt detta är över? frågade Fredrika tillbaka

-Kommer vi fortfarande att vara vänner för du kommer väl att flytta tillbaka till huvudstaden? frågade Konstantia.

-Om Albrekt blir kung så stannar jag här men om han inte blir det så tar jag gärna med dig till huvudstaden, svarade Fredrika

Det svaret var Konstantia nöjd med och dom fortsatte gå runt i slottsträdgården i tystnad.

Efter en månad utan något brev så får dom äntligen ett brev om att Albrekt är död, att han dog plötsligt på väg tillbaka från huvudstaden. Vakterna som åkte med Albrekt misstänkte att han blivit förgiftad. I två veckor efter det så hände inget och dom sörjde honom. Dom hade hade haft en begravning för hans kropp hade förts tillbaka till familjen och Mätta hade börjat göra en staty som skulle vara vid hans grav. Dom bestämde nu att dom skulle skicka en annan familj att arrestera kungafamiljen för det  skulle vara det bästa valet. För att göra det så måste man få tag på någon vakt som tog mutor och som även kunde övertala andra vakter. Snart nog så kom Blanka på ett perfekt val och det var hennes brors gamla vakt som alltid tog mutor. När den andra familjen hade åkt dit så tog det knappt tre veckor innan hennes familj hade slängts i fängelsehålan. Allmänheten hade ingen aning om det för dom hade lyckats dölja det så väl. Så fort Blanka fick det meddelandet så hade hon, hennes kusiner och Konstantia åkt till huvudstaden. När dom var där så skulle en rättegång mot kungafamiljen börja. Det var dessutom Blanka som skulle välja vad som skulle hända.

Rättegången var kort och Judith och Kristofer ansågs att vara skyldiga. Kristofer såg sur ut och Judith var extremt ilsken och skrek på allt och alla. Judith sa att alla var lögnare och började gråta när hennes son vittnade om allt som hade hänt. Det var Judith som hade förgiftat Albrekt och det var på grund av henne som sjukvården var så dyr. Judith hade fått Kristofer att höja skatterna och behållit pengarna. Blankas pappa skulle nu utvisas ur landet och hennes styvmor skulle avrättas för det var hon som hade gjort alla dåliga val. Childerik hade inte längre någon rätt till tronen och han skulle bara få vistas vid en speciell stad och mest hålla sig till slottet han skulle få. När Blanka sa vad som skulle hända med honom så såg han väldigt glad ut. Efter Judiths avrättning och begravning så skulle Blanka krönas till drottning och Konstantia skulle vara vid hennes sida. Efter Blankas kröning så hade folket fått mycket billigare sjukvård. Nu kunde folket köpa medicin och bli botade från alla sina sjukdomar. Efter bara några år så hade folket fått det mycket bättre och en jättestor förändring hade hänt i landet. Folk var friskare än någonsin förr. När folk blev friska så kunde dom börja jobba igen. Städerna blomstrade igen. Allting hade äntligen blivit bra. Och sedan levde de lyckliga i alla sina dagar.