Jag har inte bott i Sverige länge. Jag tycker att det är roligt att skriva på svenska. Jag går i årskurs 7 på Pilevallskolan. Här är min saga.      

 

Det var en gång i en snar framtid…

Det är nu 40 år framåt i framtiden. Världen har bytt hus, transporter ,utbildning i skolor och mycket har ändrats gällande hälsa. Det finns både elektroniska robotar och människor. En  robot heter orokaryam.

Länge arbetade människor med att utveckla sig själva. På alla områden och oavsett ålder. Nu med tiden har människor blivit utbytta av robotar. Det har blivit robotar som nu upptar mänsklig plats med hårt arbete i fabriker och gruvor.

Upptäckten av planeter och stjärnor  har lätt till nya yrken för robotar. Eftersom varje åtgärd krävs av dem i alla branscher som att arbeta i kärntekniska testcenter. Det finns de som tror att de kan uppfinna en robotprogrammerare speciell för utbildning. Det finns de som tror att uppfinna robotprogrammerare för hälsa. Och så utvecklades den här iden till uppfinnarna av intelligenta robotar.

Med tiden skapades ett speciellt språk för att robotar och människor ska kunna samtala med varandra. Ingen förstår dem till uppfinnaren av dessa smarta robotar. De börjar göra planer bland dem för att bilda en kraftfull kraft som kommer att leda tillen kupp mot människor och att befria sig från förvaltningen av dem som uppfann dem från människor. Där började de utrusta kraftfulla och utrustade robotar.

Fram till den dagen då robotarna tar över och en kupp kommer att äga rum. Resten är ett minne blott för mänskligheten.

Jag har lärt mig om sagor och om miljö. Jag har slagit upp flera ord som jag inte kunde. Jag har jobbat med min text och skrivit om den efter respons från kompisar och lärare. Jag har översatt text från arabiska till svenska och försökt att skriva själv på svenska.