Det var en gång en familj i en väldigt torr och fattig by. Familjens äldsta son Mohammed är bara 14 år gammal och han var den som tog hand om hela familjen.

Familjen bestod av sex personer, fyra små syskon och två föräldrar. Maten räcker knappt till den äldsta sonen och det är han som jobbar för att resten av familjen ska kunna få mat i magen.

En dag så går Mohammed ut och han märker att det inte är som vanligt.

Han var på väg att vattna växterna hans familj äger, men så kollar han i hinken och där finns inget vatten. Mohammed kollar runt sig och ser bara tom mark och han undrar varför. Mohammed sträcker sig för att kolla om växterna klarar sig en dag till utan vatten. Då  händer något märkligt. Det kommer vatten från hans fingrar. Mohammed blir så förvånad så han springer bara runt i flera minuter, till sist så kom han hem igen.

    Han kastar runt sina fingrar och det kommer vatten överallt och Mohammed tänker att detta är en dröm så han lägger sig ner i sin säng och somnar. När Mohammed vaknade så provade han samma sak och det kom fortfarande vatten ut från hans fingrar.

I byn där Mohammed bor finns det en gammal kvinna som sägs kunna se in i framtiden och se igenom människor.

Det första Mohammed gör när han vaknar är att klä på sig och springer till den här kvinnan.

Mohammed hade kommit fram till kvinnans tält så går Mohammed långsamt och försiktigt in och sätter sig ner och säger.

-Khalto Maria. Det är något fel på min kropp.

Då frågar Maria:

-Vad har hänt Mohammed?

Mohammed visar henne att han har fått en magisk förmåga. Maria börjar hoppa av glädje och säger till Mohammed.

-Gud har hjälpt oss! Gud har gett dig en gåva att rädda vår by!

Då frågar Mohammed fundersamt:

-Rädda vår by? Vad är felet med vår by?

Då förklarar Maria för Mohammed att människor hade släppt ut så mycket gaser upp i luften så atmosfären hade blivit tjockare och att deras by blir torrare och torrare för varje dag som går.

Maria tar Mohammeds händer och säger med en lugn röst.

-Du måste rädda vår by Mohammed.

Mohammed sitter och tänker på vad han ska säga i en stund och till sist säger han

-Men hur? Jag vet inte ens om det finns tillräckligt med vatten.

-Det är inte vattnet som kommer hjälpa oss med atmosfären. Du kommer inom en viss tid få en annan förmåga som hjälper oss att göra atmosfären tunnare, svarar Maria

-Men hur lång tid kommer det ta, frågar Mohammed.

-Inom en vecka så kommer du till mig igen, svarar Maria.

Mohammed lämnar tältet och hämtar ungefär 15 hinkar. Han fyller alla hinkar fulla med vatten och ställer sig mitt i byn och delar ut vatten till alla byn. Det är inte så många i byn så vattnet räckte i ungefär två veckor till hela byn. Mohammed fyllde på med vatten varje gång det tog slut.

Efter några veckor så hade Mohammed fått sin magiska förmåga så han gick till Maria igen.

Han gick in i det mörka tältet och ser Maria sitta där inne och kollar ner i marken.

-Maria? sa Mohammed fundersamt.

Maria kollar långsamt upp på Mohammed och ler mot honom.

-Min vän, jag är döende och du måste rädda vår by så snabbt som möjligt.

Man ser Mohammeds tårar rinna långsamt ner för hans kind.

-Jag klarar inte detta själv Maria, säger Mohammed med en ledsen röst.

-Du måste. Hela byn behöver dig, säger Maria bestämt.

-Vad måste jag göra, frågar Mohammed

-Du måste göra ett kryss över ditt bröst och slå ut med en perfekt kraft, svarade Maria

-Men det är ju inte så svårt.

Mohammed lämnar tältet och går hem, gör ett kryss över sitt bröst och slår ut i flera timmar men han lyckas inte.

Mohammed blir trött efter allt så han går och lägger sig utan några problem. När han vaknar så går han till Maria för att ställa frågor men när han kommer en liten bit ifrån tältet så ser han att det står en grupp människor som tittar in i tältet. Mohammed springer in i tältet och ser Maria ligga på marken helt medvetslös. Han tar upp henne i sin famn och hans tårar bara rann ner från hans kinder ner på Maria.

Mohammed reser sig långsamt upp, lägger Marias huvud på marken och går hem.

Han lämnar inte sitt hem på två veckor.

En dag så går Mohammed ut för att vattna sina växter och han märker att det har blivit mycket varmare än vanligt. Han sätter ner sin hink med vatten, gör ett kryss över sitt bröst och slår ut. Han känner någonting i sitt bröst men kunde inte förklara vad det var. Han känner ingen skillnad på värmen så han går hem igen.

Efter några veckor märker Mohammed att fler personer är ute i byn så han går ut och märker att det har blivit mycket svalare. Mohammed får ett leende på sina läppar och kollar upp i himlen.

-Vi lyckades Maria, säger han och pekar mot himlen med handen på sitt bröst.