Plötsligt fick Dino en snilleblixt! Jag ska skriva en saga, tänkte han. För tänk om någon människa läser sagan för barnen så kanske de vill vara med och kämpa för att få haven fina och skräpfria igen. Kanske genom att berätta att skräp hör hemma i soptunnor och inte på marken eller i havet. Dino log lite sömnigt, sedan somnade han och drömde om ett rent och fint hav där allt skräp var insamlat.

Utdrag ur framtidssagan “Drömmen om ett rent fint hav” av elev på ekonomiprogrammet, Söderslättsgymnasiet i Trelleborg

Hur föreställer sig barn och unga en hållbar framtid?

Hur ser samhället och våra våra liv ut i framtiden? Vilken framtid drömmer barn och unga om? Hur föreställer de sig en framtid som är bra för både människan och planeten? I projektet Framtidssagor utforskar barn och unga hållbarhet, bland annat FN:s 17 globala mål för hållbar utveckling och använder kunskap, språk, fantasi, kreativitet för att skapa sagor för en hållbar framtid.  Genom berättandeaktiviteter skapar de lyssnarglädje och hopp och bidrar till nya frågor och insikter.

Det är berättaren, den som skapar drömmar och myter, som är vår fågel Fenix, det vi är när vi är som bäst, när vi är som mest nyskapande. – Doris Lessing

Berättelsen som pedagogiskt verktyg i undervisningen

Undervisningen bygger på berättande som pedagogisk metod och används som kraft för lärande för hållbar utveckling. Genom att använda berättande i undervisningen väcks nyfikenhet, känslor och engagemang. Dessutom bidrar det till att rikta uppmärksamheten mot innehållet som är i fokus och till aktivt lyssnande och närvaro. Vidare levandegörs kunskaper och värden som skapar en gemensam upplevelse för alla som lyssnar. Berättandet har en positiv inverkan på barns och ungas tänkande, språkutveckling, fantasi och förmågan att ställa öppna frågor.

Selma Lagerlöf ville sätta världen i rörelse med berättelser för hon visste att berättande rör sig, berör och rör de som lyssnar, så kan även lärare tänka i valet av berättelser som ska få barn och unga nyfikna och uppmärksamma på undervisningsinnehållet samtidigt som den öppnar för frågor som leder in i framtiden mot en mer jämställd, demokratisk och hållbar värld (Henricsson, O. (2020) Berättande sätter världen i rörelse. Lärportalen, Skolverket. sid. 6). Barn och unga inkluderas således i en språk- och kunskapsutvecklande undervisning inom ramen för kritisk litteracitet (critical literacy).

Barn och unga i alla åldrar har något att berätta och om de erbjuds ett forum (i och utanför skolan) där de kan göra sina röster hörda, blir de synliga, vilket kan ge dem både motivation och styrka, skriver Bommarco, B. och Parmenius Swärd, S. (2012) i Läsningen, skrivande, samtal – Textarbete i svenska på gymnasiet, s. 39. (Se även Glawe & Selander (2021). Innovativ design för lärande). Framtidssagorna möjliggör för barn och unga att skapa sammanhang i innehållet de förväntas lära sig samtidigt som de inkluderas i en gemenskap där olika perspektiv på livet och världen lyfts fram. Berättelserna de inspireras av i början av projektet används för frigörelse “empowerment”, så att eleverna får tilltro till sin egen språkförmåga. Det finns oanade möjligheter för språkutveckling, utveckling av kreativitet och engagemang och personlig utveckling genom att släppa in berättandet i undervisningen (Jfr. Bommarco & Parmenius Swärd, S; Gärdenfors, P. (2010) Lusten att förstå – Om lärande på människans villkor; Glawe & Selander, 2021 ).

Bildning för hållbar utveckling

I vår relation till berättelsen och berättandet är vi på en gång skapade och skapande. Samtidigt som vi berättar vår berättelse berättar berättelsen oss. Som medborgare, i privata relationer och i vår självreflektion är vi på en gång erfarande subjekt och erfarna objekt och det är genom berättelsen och berättandet vi skapar vår bild av världen och världen skapar sin bild av oss. För att förstå oss själva och världen behöver vi ge den berättelsens form. (Niklas Rådström, 2021. Citerad i Wessbo & Uhrqvist, 2021. Bildning för hållbar utveckling – och dess potential försvenskämnets undervisning. Forskning om undervisning och lärande 2021: 3 vol. 9). 

Arbetet med framtidssagor för hållbar utveckling är ett sätt att arbeta med berättelsen som pedagogiskt verktyg inom ramen för vad forskarna Simon Wessbo & Ola Uhrqvist kallar Bildning för hållbar utveckling. Utgångspunkten ger svenskämnet en mer framträdande roll i ämnesövergripande undervisning. 

Berättande med stöd av digitala resurser

Genom att ta tillvara på digitaliseringens möjligheter skapas fler möjligheter för barn och unga att skapa och dela sina berättelser. I projektet uppmuntras barn och unga att använda digitala verktyg och resurser för att skapa multimodala berättelser (kombinera olika uttryckssätt så att de samspelar) och därmed förstärka berättelsen. Dock är det berättandet som står i fokus, vilket betyder att de behöver lära sig allt som krävs för att få till en genomarbetad berättelse. Att skapa berättelser som delas med autentiska mottagare utanför skolan har också en motivationshöjande och engagerande effekt. I texten Vad är digitalt berättande och varför ska vi arbeta med det i undervisningen? av Söderman och Demred Klinga (Lärportalen, Skolverket) listas flera möjligheter som ett arbete med digitalt berättande i undervisningen kan ge, exempelvis mångsidighet, kreativitet, differentiering, publikt arbetssätt och motivation. 

I sagans värld kan allt hända – om att utforska olika framtidsscenarion och ingjuta hopp och framtidstro

Allt stort som skedde i världen skedde först i någon människas fantasi. – Astrid Lindgren

Barn och unga som engageras i framtidssagor blir framtidsspanare, förändringshjältar och blir lyssnade till om sådant som de tycker är viktigt för en hållbar framtid. Genom samskapande i undervisningen utforskar och lär de sig om FN:s 17 globala mål för hållbar utveckling och skapar berättelser som lyfter hållbarhet. Till exempel lyssnar de till berättelser, läser i olika kunskapskällor och gör research med hjälp av forskare, lärare eller andra sakkunniga inom hållbarhetsområdet. De använder kreativitet och fantasi för att föreställa sig en annorlunda framtid och lösa hållbarhetsproblem. Det handlar bland annat om att utveckla en kritisk föreställningsförmåga, att tänka bortom invanda mönster och samskapa framtiden. Simsalabim, i sagans värld kan allt hända. 

Läs tillsammans!

Att skapa framtidssagor tillsammans med barn och unga ger oförglömliga läsupplevelser. Läs sagorna tillsammans i förskolan och skolan, på biblioteket, i hemmet, i skogen, på caféet. Det finns rum för läsning precis överallt! Lev er in i sagans förtrollande värld, prata om frågorna som väcks, dela tankar och idéer. Det är vi som samskapar framtiden på hållbar väg tillsammans!